Planering
Tyréns Arkitekter har ritat Attefallshuset med den maximala tillåtna storleken på 25 m2 byggarea, BYA. Attefallshuset är tänkt att användas till allt från ett enkelt fritidshus, förråd, garage, gäststuga eller självständig bostad (komplementbostadshus). Huset är presenterat med sovrum, wc och dusch, pentry, allrum och loft, men kan utifrån behov byggas utan wc och dusch och pentry för att få två sovrum istället. Attefallshuset är väl isolerat så det kan användas året runt.
Där inget annat anges gäller konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14. Spikar och beslag bör vara varmförzinkade.
Illustrationerna är ej skalenliga.
Alla mått är i mm där inget annat anges.
Bygglov
Ett Attefallshus är inte bygglovspliktigt men man ska göra en bygganmälan och erhålla startbesked. Rådgör ändå med byggnadsnämnden då det kan finnas särskilda regler i en del kommuner. Byggnadsnämnden kan lämna värdefulla synpunkter på tekniska detaljer som grundläggningsdjup och utseendefrågor. Till det senare hör till exempel lokal byggnadstradition och färgsättning.
Attefallshuset ska uppföras i bostadshusets omedelbara närhet. Det är tillåtet att bygga flera Attefallshus med en sammanlagd byggnadsyta – den yta som avgränsas av väggarnas utsidor – på 25 m2 och med en höjd som är högst 4,0 m. Om Attefallshuset ska stå närmare tomtgräns än 4,5 meter fordras att berörd granne ger sitt medgivande. Det krävs alltid bygglov om man vill uppföra Attefallshuset närmare gata, väg eller park än 4,5 m. Strandskyddsreglerna gäller även för bygglovsfria komplementbostadshus. Nära järnvägsområde finns särskilda regler.
I Attefallshuset finns en kamin föreslagen som värmekälla. För en sådan installation krävs en bygganmälan. För kamin och skorsten ska det vara minst 100 fritt till brännbart material.
Rådgör med en sotare på din ort. Läs mer i byggbeskrivning Bygglov och anmälan.
Grund
Märk ut plintarnas placering på marken, se PLINTPLAN HUS OCH ALTAN. Gräv gropar för dessa. Om marken består av väl dränerande material som sand och grus räcker det med ett plintdjup på cirka 500. Vid tjälfarlig mark exempelvis lera och matjord, måste plintdjupet ökas. Om Attefallshuset ska stå på berggrund kan plintarna gjutas direkt på berget över ett varmförzinkat förankringsjärn. Lutar berget kraftigt kan det bli nödvändigt att göra en avjämning – en bit av berget sprängs bort eller avlägsnas på annat sätt. Slutligt beslut om plinthöjd bör grunda sig på aktuell markbeskaffenhet och var i landet man bygger.
Lägg eventuella dräneringsrör.
För utformning plint – se detalj A. Gjut betongplattorna och tryck fast armeringsjärnen i betongplattorna. Armering läggs 50 från underkant betongplatta, bockas upp och avslutas 50 under överkant plint. Armeringsjärnen ligger så de är 35 till yttersidorna på plinten. När betongen hårdnar placeras gjutformar av papp på betongplattorna. Väg av noga.
Kapa formarna i höjd med bjälklagets underkant, 100 från marken. Fyll därefter tillbaka jord runt formarna, som fylls med betong. Tryck fast plattjärnsbeslagen, se bilden PLINTPLAN HUS OCH ALTAN för placering, i den ännu inte hårda betongen. Låt plattjärnsbeslagen sticka upp 155 från plinten.
För övrigt hänvisas till PLINTPLAN HUS OCH ALTAN, SEKTIONER, BJÄLKLAGSPLAN HUS och BJÄLKLAGSPLAN HUS OCH ALTAN.
Bjälklag
Lägg ut syllisolering på plintarna – bitar av grundpapp kan användas. Kapa längder till bjälklaget utifrån BJÄLKLAGSPLAN HUS. Skruva ihop bärlinorna 1 och 2 till varandra med träskruv ∅ 6 × 90, c 300. Fäst dem därefter till plattjärnsbeslagen i plintarna enligt detalj A. Fäst golvbjälkar 3 till bärlina enligt detalj C.
Observera Dubbla golvbjälkar 4 och 5 fästs med balksko 90 × 145 × 85 × 2,0 enligt spikmönster 2 med 6 + 10 stycken ankarspik 4,0 × 50. Golvbjälkarna ligger med tätare centrumavstånd, c 300, under hela den föreslagna placeringen av kaminen och i hela golvbjälklaget i WC/dusch.
Kortlingar under gavlarna fästs enligt detalj D.
För att bära isoleringen i golvbjälklaget förses golvbjälkarnas undersida med en blindbottenläkt som är impregnerad i träskyddsklass NTR/AB 22 × 95. Blindbottenläkten spikas fast i golvbjälkarna med 1 stycken trådspik 2,8 × 75, c 300. Se SEKTION B–B.
Efter att stommen är rest och taket tätt isoleras bjälklaget. Lägg en blindbottenplywood 9 med antimögelbehandling ovanpå blindbottenläkten, som ett underlag till isoleringen. Bjälklagsfacken kläs med vindpapp av typ AC 350 innan isolering läggs.
Kortlingar fästs enligt detalj D. Kortlingarna skråspikas till bärlina innan golvbjälke fästs mot kortlingarna.
Observera Utrymmet mellan 2 och 3 isoleras dock innan gavelsidans regelvägg reses. Var noga med att skydda virke och isolering mot smuts och nederbörd till dess att tak och väggar är täta.
För övrigt hänvisas till BJÄLKLAGSPLAN HUS och BJÄLKLAGSPLAN HUS OCH ALTAN.
Regelstomme
Observera För regelstommen finns förslag på fönster och dörrmått. Olika fönster- och dörrtillverkare kan ha olika behov av öppningsmått mellan väggreglar för en angiven dimension – kontrollera därför innan montering att mått stämmer för önskade fönster- och dörrstorlekar.
Väggarnas regelverk monteras ihop liggande på det färdiga bjälklaget. Mät diagonalmåtten så att de överensstämmer, då är konstruktionen rätvinklig.
Res en vägg i taget, staga provisoriskt och skruva syllen till bärlinorna med 2 stycken träskruv ∅ 5,0 × 90, c 200, se detalj G. Väggarna fästs till varandra i hörn med 1 styck träskruv ∅ 6 × 90,
c 300, se detalj M. Nockbalk fästs till vägg med 3 stycken träskruv ∅ 6 × 90 från vardera sida nockbalken av limträ 56 × 270 GL28cs.
Regelverket stabiliseras på insidan med liggande reglar 45 × 45, c 600 (c 300 i WC och dusch, se VÄGGELEVATION).
Åldersbeständig plastfolie alternativt invändig vindpapp sätts upp före liggande reglar 45 × 45 mot stommens insida. Den åldersbeständiga plastfolien rekommenderas enbart vid permanent uppvärmning till minst cirka +18 °C. Om Attefallshuset används under den varma årstiden och bara tillfälligt under vintern är en vindpapp av kvalitet AC 350 lämplig.
Innerväggarnas regelverk skråspikas ihop med 2 × 2 stycken varmförzinkade trådspik 2,8 × 75, vid varje knutpunkt, reses därefter och skruvas ihop till omliggande stomme med träskruv ∅ 5 × 90, c 500.
För övrigt hänvisas till ritningar: VÄGGELEVATION YV1 – YV4 och VÄGGELEVATION IV5 – IV9 samt VÄGGPLAN.
Tak
Kapa takstolar typ T1 i rätt utförande enligt ritning SEKTION A–A och TAKSTOL.
Montera balkskor 45 × 168 × 85 × 2,0 på nockbalken, c 1200, enligt detalj H. Dessa spikas med 6 + 12 ankarspik 4,0 × 40. Montera därefter 1 + 1 vinkelbeslag med förstärkning 90 × 90 × 60 × 2,5 på hammarbandet. Vinkelbeslag med förstärkning spikas med 5 + 5 styck ankarspik 4,0 × 40, enligt detalj F. Lägg därefter upp takstolarna typ T1 i respektive balksko samt på hammarbandet.
För eventuell skorsten – utför avväxling. Följ skorsstenstillverkarens anvisningar avseende avväxling och genomföring.
Montera därefter vindduk klass W1 direkt på takstolarna typ T1 med häftklammer. Därefter monteras luftningsreglarna 45 × 45 på respektive takstol typ T1 i takstolens längdriktning. Dessa spikas med varmförzinkad trådspik 3,4 × 100, c 400. Sedan monteras underlagsponten 23 × 95 över hela yttertaket. Vänd den rillade sidan ner och fjädern uppåt. Spikas med 1 styck varmförzinkad trådspik 2,8 × 75 per bräda och takstol. Börja vid takfoten och låt den första brädan sticka ner 20 mm utanför luftningsreglarna. Underlagssponten får skarvas högst 2 i bredd över samma takstol.
Bräda 22 × 95, c 1200 monteras mellan varje takstol under underlagsspont för infästning av rännkrok, se detalj F.
Fästkrokar för hängränna fästs ovanpå underlagssponten över varje takstoltass.
Lägg ut underlagspapp så snart som möjligt efter inbrädningen. Underlagspapp spikas med pappspik 2,5 × 25. Vid skarvning av underlagspappen ska skarven skäras snett nedåt för att hindra att vatten rinner in under pappen. Vid nock läggs pappen omlott. Ytskiktpappen fästs enligt papptillverkarens anvisningar.
Insektsnät monteras ovan yttervägg och ska helt täcka den 45 höga luftspalten mellan alla takstolar.
För övrigt hänvisas till ritningar: TAKPLAN, TAKSTOL.
Fasad
Ta bort papperet från plintarna innan den utvändiga panelen monteras.
Det finns industriella färgsystem som påförs innan leverans till byggarbetsplatsen. Industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor som är märkta enligt certifieringssystemet Certifierad Målad Panel, CMP, uppfyller byggbranschens krav på ytbehandling av utvändigt trä. Den industriella ytbehandlingen ger ett jämnare slutresultat, längre underhållsintervall och en bättre totalekonomi. Industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor förekommer som grundmålade i ytbehandlingsklass CMP-G och grundmålade plus mellanstrukna i ytbehandlingsklass CMP-G/M. För bästa resultat färdigmålas industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor enligt rekommendation från leverantören. Läs mer i byggbeskrivning Certifierad Målad Panel.
Såga rent i hörn och kring fönster- och dörröppningar.
För vart och ett av fönstren och för dörren – fixera karmen på plats med kilar, mät diagonalmåtten och väg av med vattenpass, fäst den därefter till stommen. Fäst salningsbrädor kring fönster och dörr och montera fönsterbleck. 22 mm salningar klyves i rätt bredd från panelbrädor 22 × 120. Utför drevning och tätning enligt detalj R och N. Läs mer i byggbeskrivning Byta fönster och byggbeskrivning Montera dörr.
Måla utvändiga panelbrädor och list- och regelverk en andra eller sista gång beroende på ytbehandlingsklass enligt CMP-systemet. Även fönster och dörr slutstrykes om så erfordras. Läs mer i byggbeskrivning Nymålning av utvändigt trä.
Isolera ytterhörnen och montera därefter vindduk klass W1 på regelstommens utsida. Sedan spikas spikläkt 34 × 70 liggande mot stommen med 2 stycken varmförzinkad trådspik 2,8 × 75 i varje korspunkt, c 600.
Panelen utförs här med stående spontad ytterpanel 22 × 120 som fästs till spikläkten med 2 stycken panelspik 2,8 × 55 per panelbräda, c 600. Läs mer i byggbeskrivning Utvändiga träpaneler.
Altan och altantrapp
Om altan byggs samtidigt som Attefallshuset följ anvisningar under avsnitt 3 Grund respektive 4 Bjälklag.
Se ritning PLINTPLAN HUS OCH ALTAN och BJÄLKLAGSPLAN HUS OCH ALTAN.
Se också ritningar ALTAN, SEKTION A–A och ALTAN, TRAPPSTEG.
Altanbärlina 45 × 145 C 24, NTR/A skruvas fast med 2 stycken träskruv ∅ 6 × 160, c 600 på utsida utvändiga panelbrädor på de sidor av huset där altan ska byggas. Träskruvarna dras genom var sin spikregel 34 × 70 som tidigare monterats liggande på utsida regelstomme. Det ska sättas 2 stycken pallbrickor 10 av plast, c 600 mellan utvändiga panelbrädor och altanbärlina.
Nästa steg är att montera balkskor på altanbärlina, kortlingar och altankantbjälkar. Därefter monteras altangolvbjälkarna samman med dessa enligt ritning Bjälklagsplan Hus och altan.
Altantrappan utförs frihängande ovan mark i altanbjälklaget. Se Altan, trappsteg.
Altangolvbjälkars översida fuktskyddas med remsa av grundisoleringspapp som läggs ut längs altangolvbjälkarna, så att grundisoleringspappen går förbi kanterna några centimeter. Grundisoleringspappen bör vikas ner längs kanterna för att vatten ska rinna av.
Altanens golv görs av trall 28 × 120, NTR/AB. Montera trallen med kant till kantavstånd 126 när trallen spikas eller skruvas fast, så blir springorna lika stora. Använd trallskruv eller kamspik med 55 längd.
Den här typen av konstruktioner utsätts med tiden för stora påfrestningar i form av temperaturvariationer, fukt och belastning. Välj därför material av god kvalitet som är anpassat till det hårda utomhusklimatet.
Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/A till:
• trä i kontakt med mark.
• trä i konstruktioner där personsäkerheten kräver att dessa inte försvagas (till skydd mot olycksfall).
• trä som är svårutbytbart efter inbyggnad i fuktig miljö (till exempel i syllar, på plintar och betongplattor).
Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/AB till:
• oskyddat trä ovan mark.
Läs mer i byggbeskrivning Bra att veta om impregnerat trä.
Bjälklag till loft
Bjälklaget utgörs av liggande limträbalkar 90 × 405 GL30c som monteras enligt ritning SEKTION A-A och SEKTION B-B. Limträbalkarna läggs upp på innervägg respektive på bärlina infälld i ytterväggens stående regelverk. De liggande limträbalkarna monteras en och en och fästs successivt och skråskruvas med 2 stycken träskruv av dimensionen ∅ 6 × 90 i varje limträbalk. Se detalj på ritning SEKTION B-B.
Invändiga ytor
Dra nödvändiga installationer i regelverket.
Massiv golvtilja 27 × 95 spikas eller skruvas över bjälklaget. Vänd notsidan mot väggen på den första brädan och skruva/spika dolt i fjädern mot varje golvbjälke – bräda för bräda, använd dyckert 2,8 × 75 eller golvskruv längd 62. Använd en kloss av golvvirket för att slå samman golvbrädorna.
För utrymmen som är permanent uppvärmda till cirka 18 °C väljs ett trägolv torkat till målfuktkvot 8 %, det vill säga 7,0 – 9,0 % fuktkvot (= kvot av vattnets vikt och träets torrvikt). Sådana golv kan läggas in direkt efter leverans. För ej uppvärmda utrymmen väljer man slätspont med målfuktkvot 16 %, det vill säga 13,5 – 18 % fuktkvot. Läs mer i byggbeskrivning Lägga Trägolv.
Sätt upp innerpanelen på vägg och i tak med dyckert 2,0 × 50. Skarva över regel eller takstol och se till att skarvarna blir jämnt fördelade över hela vägg- och takytan. För målning invändigt läs byggbeskrivning Måla inomhus.
Innerväggar i WC och dusch, där ska tillämpas gällande branschregler. Se www.sakervatten.se.
Utvändigt
Spika läkt 22 × 45 för infästning av vindskiva 22 × 95, trekantlist 50 × 50 på underlagsponten vid gavlarna med varmförzinkad trådspik 2,8 × 75. Ta upp eventuella hål för skorsten som monteras enligt skorstenstillverkarens anvisningar.
Montera vindskiveplåt som fästs med skruv 4,2 × 25, varannan skruv från sidan och varannan ifrån ovan c 300.
Tekniska installationer
Elinstallationer: Inför planering av Attefallshuset måste man kontrollera om den befintliga gruppcentralen i befintligt hus räcker till även för Attefallshuset. Om man till exempel planerar att ha eluppvärmning, kök, kyl och frys i Attefallshuset måste en elingenjör anlitas redan på planeringsstadiet. Dragning av elledningarna kan med fördel göras i ytterväggarnas horisontella 45 × 45 regelskikt. Hål för tomrör borras genom innerväggsreglarna. All elinstallation måste utföras av behörig elinstallatör.
VVS-installationer: Om Attefallshuset ska ha vattenburen värme via radiatorer bör man kontakta en VVS-ingenjör för dimensionering och rådgivning. Om man planerar att ha våtgrupper, till exempel wc, bad eller tvättstuga i Attefallshuset så gäller också att man bör anlita fackman på området. Olika sanitetsenheter, exempelvis wc-stol, dusch, tvättställ och tvättmaskiner, kräver olika rördimensioner på avloppsledningarna. Det går inte att koppla en wc-stol till en avloppsledning avsedd för exempelvis ett tvättställ. Rådfråga därför alltid en VVS-ingenjör för att få ett korrekt utförande.
För övrigt läs mer på www.sakervatten.se. Där finns gällande regler för säker vatteninstallation.
Ventilation: Systemet för ventilationen av Attefallshuset kan ske via självdrag alternativt fläktstyrd ventilation. Rådfråga en fackman vid planeringen av byggnationen. Ska Attefallshuset utrustas med öppen spis måste dess utformning anpassas till valet av ventilationssystem, annars kan spisen vid vissa förhållanden börja ryka in. Rådgör med en sotare på din ort.
Materialspecifikation
På www.byggbeskrivningar.se finns det möjlighet att få ut kaplistor och materialspecifikationer för Attefallshuset.
Ladda ner byggbeskrivning
